Avslappningens effekt
ELEVERS ORD
Efter genomförd avslappning under elevens val samt i ordinarie undervisning i helklass har elever i årskurs 6-9 svarat på vad de tänker om att göra avslappning varje dag i skolan.
Kan avslappning vara bra att göra i skolan varje dag?
JA: 67 %
KANSKE: 21.6 %
VET EJ: 5.4 %
NEJ: 5.4 %
Totalt antal elever: 37
En elev som svarat nej skriver, ”Kanske ibland om man är stressad men inte varje dag”.
Varför kan avslappning vara bra att göra i skolan varje dag?
“Man får en lugn känsla och man blir mer peppad inför dagen.”
“För att alla blir lugna och man får bättre arbetsmiljö också.”
“För att man slappnar av och får ny energi så man kan arbeta bättre i skolan.”
“Personen som får massage/avslappning kan bli mer lugn och fokuserad i skolan.”
“Man blir avslappnad och kan fokusera.”
“Det är skönt och man blir mer avslappnad.”
“För man blir mindre stressad och kan koncentrera sig mer.”
“Lugna ner kroppen och släppa tankarna på skolan en liten stund, samla ny energi.”
“Det kan både få en vaken men ändå avslappad.”
“Många brukar vara stressade och vissa behöver lugnet för att klara skolan.”
“För att man ofta är stressad.”
PILOTPROJEKETET “AVSLAPPNINGENS EFFEKT I LÄRANDE MILJÖ”
Här kommer resultat redovisas när projektet avslutats. Önskar ni bli en pilotskola?
FORSKNING
Forskning kring avslappningens effekter i lärandemiljöer, ett urval.
Mindfulness in schools research project: Exploring students’ perspectives of mindfulness –What are students’ perspectives of learning mindfulness practices at school? – K Ager, N Albrecht, M Cohen – Psychology, 2015 (pdf)
Handbook of mindfulness in education: Integrating theory and research into practice (bok)
Meditation och stresshantering i skolans värld en kvalitativ undersökning av den gymnasiala tillvalskursen Stresshantering & Meditation av Sebastian Larsson & Nina Pringle. (pdf)
Drömmen om det goda, forskning i skolor i Sverige. (länk)
Grundskolan i Töre, Norrbotten, som höjde sina resultat markant på ett år. LTU har utvärderat projektet. (länk)
Uppsatser lärarstudenter. Listan är under uppbyggnad.
Pedagoger och mindfulness – En kvalitativ intervjustudie om fem pedagogers egna uppfattningar om mindfulness påverkan i praktiken. Susanne Podéus och Anna Sjölund, Uppsats på grundläggande nivå, år 2010, Lärarprogrammet i Norrköping. (pdf)
Forskning inom ämnet som REST´s använder just nu. Listan är under uppbyggnad.
Richard Miller, är en klinisk psykolog, författare, forskare och yogalärare. Grundare till iRest Institute. Richard har studerart det iRest Yoga Nidra-protokoll som han har utvecklat (Integrative Restoration ~ iRest, en modern anpassning av den gamla nondualmeditationspraktiken av Yoga Nidra), som undersöker dess effektivitet på hälsa, helande och välbefinnande med olika populationer, inklusive aktiva soldater, veteraner, högskolestudenter, barn, seniorer, hemlösa, fängslade och personer som upplever problem som sömnstörningar, PTSD, kemisk beroende, kronisk smärta och relaterade störningar. (
Paul Gilbert, professor i klinisk psykologi vid University of Derby i Storbritannien, som har utvecklat compassion-focused therapy, eller CFT.
CFT är en form av terapi som fokuserar på att förändra inte bara på vad en person tycker, utan hur de tycker. Problemet som Paulus märkte med andra terapier var att när mycket självkritiska människor försökte ändra hur de tänkte, hade de en underliggande självkritisk ton till sina tankar. Så det var där Paul förstod ett av problemen med kognitiv terapi: deras tankar är fortfarande kalla och självkritiska. Vad de behöver är värme och kärlek. Han utvecklade medkänsla-fokuserad terapi som handlar om hur göra den inre rösten snällare och på så vis sänka graden av skam, depression och ångest. Gillbert´s forskning visar på starkt samband mellan den inre mobbaren, svag anknytning till föräldrarna och skam.
Juliana Breines och Serena Chen vid University of California, USA, har visat att den som uppmärksammar andras svårigheter, och på samma gång visar dem medkänsla, utvecklar en stark ömhet för sig själv och sina egna begränsningar.
Och Kristin Neff, docent i utvecklingspsykologi vid University of Texas, USA, har visat att den som känner medkänsla med sig själv också hanterar sina relationer bättre, och dessutom upplever större nyfikenhet och livsglädje.
Läs hela artikeln om självmedkänsla här.
Bensonhenry Institute Forskning i området; Relaxation Response och Building Resiliency (hemsida)
Nygren, Å. & Sköld, C. & Wahlberg, K. & Åsberg, M. (2006). Mindfulness-meditation – nygammal metod för att lindra stress. Läkartidningen, 2006 volym:103(42), 3174-3177 Hämtat 2 december 2009, från http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/5/5164/LKT0642s3174_3177.pdf (pdf)
Jon Kabat Zinn, PhD, läkare och yogalärare som 1979 inledde sitt arbete och sin forskning kring Mindfulness. Han är grundare till “Stress Reduction Clinic and the Center for Mindfulness in Medicine, Health Care, and Society at the University of Massachusetts Medical School”
Arbetsmiljöforskning. Närvsystemets påverkan av reglerad andning, (artikel)